Kolla in sprillans nya trailern för Eld!

Gissa vad jag läste ut igår kväll? Sarah Dessens nya bok, Du glömde säga hej då. Den kommer ut i mitten på maj.

Lika karamelligt härligt som alltid – kolla omslaget!

Just nu har vi en huvudbok som jag känner lite extra för. Isaac Marions Varma kroppar, en zombiekärleksroman som jag har skrivit om förut.

Väldigt, väldigt bra. Så här skrev jag om den i vår tidning:

***

Kan man bli kär i en zombie? Javisst!

Tänk dig att du blundar och plutar med läpparna för att kyssa den där snyggingen du äntligen blivit ihop med. Det pirrar i magen. Du är kär. Det är bara det att snyggingen luktar lite illa. Och när du öppnar ögonen ser du ett gråblekt ansikte som i ärlighetens namn ser en aning dött ut. Inte så lockande, eller hur? Zombier och kärlek brukar inte höra ihop. Fram till nu.

Den här boken, Varma kroppar, är nämligen en kärleksroman med en zombie i huvudrollen. Den handlar om R. Han minns inte vem han var när han levde, inte ens sitt namn utan bara bokstaven det började med. Han bor i en stad som nästan har utplånats av zombieepidemin. De få människor som inte har drabbats lever instängda och beväpnade på en stor arena. Utanför vaggar zombierna omkring, stönande, stinkande och alltid på jakt efter människokött.

En dag dödar R en kille och tar en tugga av hans hjärna. Plötsligt flimrar minnesbilderna förbi: en vacker flicka, en kyss, smaken av pizza. Och så någonting han inte känt på länge. En skön känsla. Fladder i magen, varmt pirrande. Hans blick dras till en tjej som desperat försöker försvara sig mot de odöda. Och då känns det ännu mer i hans gråbleka bröstkorg …

När zombies äter hjärnor upplever de människornas minnen och känslor. Det är det som händer R. Tjejen, Julie, är den döde killens flickvän, och ju mer R äter av hjärnan, desto fler minnesbilder av henne får han. När han sedan räddar Julie från de andra zombierna och tar med henne hem börjar han minnas allt mer av hur det var att leva. Och en udda kärlekshistoria tar sin början.

Det här är en ovanlig och helt fantastisk bok. På samma gång som det är en zombieroman fylld av action, humor och lite splatter, så innehåller den en dos Twilight-aktig romantik och en kärlekshistoria som både är vacker och trovärdig. R blir som en lite äckligare version av Edward Cullen – och en person som man faktiskt börjar tycka om när man läser. Utsidan spelar ju ingen roll! Och ja, om jag träffade en zombie som R skulle jag nog också kunna bli kär.

***

Bloggen Swedishzombie.com har en lång intervju med författaren – läs den HÄR.

HÄR har jag intervjuat Jonny på samma blogg om zombier i litteraturen. Texten har ett intressant slut, kan jag avslöja.

Fin recension i SvD i dag också!

Christina Wahldén. Hon är definitivt en av Sveriges allra viktigaste och bästa författare. Hon vågar välja ämnen som är svåra, jobbiga och gör ont, och det är inte alltid så kul att läsa. Tvärtom faktiskt. Igår på väg hem från jobbet började jag på hennes nya bok som kommer i maj, Ingen du känner. Jag har aldrig känt så förut: jag var nästan tvungen att kliva av t-banan för att kräkas. Fick svårt att andas, mådde illa. Men jag kunde ändå inte sluta läsa.

Boken handlar om en flicka som blir bortgift mot sin vilja. Men om du vill läsa något annat riktigt bra i väntan på den kan jag tipsa om I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig och Min systers dotter har många pappor. Hur bra som helst.

(Det där jag skrev igår gick det förresten inte så bra med.)

Om några minuter är det helg. Passa på att titta på en boktrailer för att fira, vetja.

Som den här, för ungdomsboken Rubinröd som kommer på svenska i augusti. Ruggigt bra säger den som tjuvläst …