Foto: Åbo Akademi

Litteraturforskaren Maria Östlund på Åbo Akademi i Finland håller på med ett forskningsprojekt om barnlitteratur: Hur görs genus i nordiska bilderböcker? Spännande, tyckte jag, och mejlade några frågor. Så här svarade hon.

Hej! Kan du berätta lite om det du jobbar med nu?

– I min forskning kring nordiska bilderböcker intresserar jag mig för hur genus görs, men helst inte hur genus görs på ett traditionellt sätt – det vet vi redan att det sker – utan då genusläckage sker och vilka konsekvenser det får. Nu senast har jag undersökt hur pronomenet hen fungerar i bilderboken Kivi och monsterhund samt funderat kring varför det vimlar av tanter och farbröder i den finlansssvenska bilderboken. Det tolkar jag som ett arv efter Tove Janssons bilderböcker med queer touch, som äntligen fått sina efterföljare.

Vad menar man egentligen med att ”göra genus”?

– Göra genus, ja det betyder helt enkelt att man inte föds till flicka eller pojke utan att det är en repertoar man lär sig, man lär sig att göra som en flicka eller som en pojke. Och eftersom det är de historiska omständigheterna och samhället som sätter agendan kan den också ändras, eller göras på olika sätt.

Varför är det här ämnet intressant och viktigt?

– Barnboken har länge påverkat och påverkats av aktuell genusdebatt, därför är det också intressant att se vilken typ av genusformeringar som bilderboksmakare väljer att göra. Vilka traditioner finns? Hur gjordes genus förr i bilderböcker? Att rita om genuskartan är svårt, mångförgrenat och komplicerat. Enkla lösningar kramas ofta – men hur fungerar de litterärt? Ämnet är angeläget, politiskt sprängstoff som handgripligen påverkar barns och föräldrars vardag, och därför både utmanande och spännande att syssla med. Det finns ett stort intresse för diskussionerna ute på fältet bland dem som jobbar med barn.

Hur är läget med den nordiska barnlitteraturen just nu, sett ur ett genusperspektiv?

– Nordisk barnlitteratur är inne i en experimentell fas då det gäller genus, men det är egentligen inte nytt, utan en sådan linje kan spåras många decennier tillbaka. Det ser väldigt olika ut i de olika nordiska länderna där man har skilda estetiska traditioner. Genusexperiment är en tacksam tematik i barnlitteraturen eftersom barn är mycket medvetna om genus – de är rentav små genuspoliser som bevakar vad man kan och inte kan göra i vissa fall. Nu har vi nya generationer barnläsare som fostrats in ett genustänk där möjligheter har öppnats för en bredare genusrepertoar. Men visst dominerar en heterosexualisering av barnet i bilderboken fortsättningsvis. Även i böcker som medvetet driver en genusförhandlande linje är det här tydligt. Och dagens stora tabu är barns sexualitet. Så vad vi har att göra med är genusläckage light – minus sexualitet.