Arkiv för kategori ‘Forskning’

 

Intervjun: Camilla Brudin Borg

onsdag, 29 februari, 2012
Camillabrudinborg

Foto: Privat

Camilla Brudin Borg är litteraturforskare vid Göteborgs universitet och håller på med ett forskningsprojekt om manga, Mangafans identitetsskapande.

Vad handlar forskningsprojektet om?

– Det är ett projekt som i grunden handlar om vad som händer i oss när vi läser. I det här fallet studerar jag mangaläsares föreställningar om identitet när de läser manga, skriver fan-fiction om sina favoritmangaserier och håller på med cosplay. Mangaserierna kommer oftast från Japan och i dem ges uttryck för föreställningar som ibland skiljer sig en hel del från vad vi är vana vid. Därför blir det så spännande att se hur läsarna tar till sig det de läser och vad de gör med det.

Varför är manga ett så intressant ämne?

– Det intressanta med de fankulturer som utvecklats kring mangaserier är att unga läsare verkar vara väldigt aktiva och medskapande i förhållande till berättelserna. Läsarna tycks inte alls vara några ”passiva konsumenter” – som man så ofta förr föreställde sig läsaren. Detta är spännande. Kanske är det till och med något helt nytt som håller på att utvecklas i läskulturen kring fanfiction och mangaläsande.

Vilken ställning har manga i svensk barn- och ungdomskultur idag?

– Det beror nog på vem man frågar. Manga är ett statligt sanktionerat barnkulturmedium i så mening att manga köps in av de flesta bibliotek. Manga har också kommit att bli en mycket betydande försäljningsprodukt för några av de förlag som ger ut merparten av all barnlitteratur i Sverige. Manga är på detta sätt ett viktigt inslag i svensk barn- och ungdomskultur. Frågar man ungdomarna själva, beror det naturligtvis på om man är en mangaläsare eller inte. Klart är i varje fall att utbudet av manga på både svenska, engelska och japanska har ökat lavinartat. Slår man dessutom ihop manga med anime (dvs. tecknade filmer från Japan, såsom Pokémon) kan man konstatera att fenomenet är jättestort och givetvis ett betydelsefullt inslag i de flesta barns liv i dag.

Kan du berätta något om vad projektet har resulterat i hittills?

– Jag har just inlett ett samarbete med Docent Christina Olin-Scheller, läsforskare från Karlstad universitet, och vi är precis i början av processen. Därför är det svårt att veta var vi kommer att landa. Forskning är ju inte forskning om man på förhand vet svaret. Men vi hoppas kunna visa, på ett djupare sätt, hur kanske till och med helt nya sätt att förhålla sig till berättelser håller på att växa bland mangaläsare, fanfictionskrivare och cosplayare.

Intervjun: Maria Österlund

måndag, 13 februari, 2012
mariaösterlund

Foto: Åbo Akademi

Litteraturforskaren Maria Östlund på Åbo Akademi i Finland håller på med ett forskningsprojekt om barnlitteratur: Hur görs genus i nordiska bilderböcker? Spännande, tyckte jag, och mejlade några frågor. Så här svarade hon.

Hej! Kan du berätta lite om det du jobbar med nu?

– I min forskning kring nordiska bilderböcker intresserar jag mig för hur genus görs, men helst inte hur genus görs på ett traditionellt sätt – det vet vi redan att det sker – utan då genusläckage sker och vilka konsekvenser det får. Nu senast har jag undersökt hur pronomenet hen fungerar i bilderboken Kivi och monsterhund samt funderat kring varför det vimlar av tanter och farbröder i den finlansssvenska bilderboken. Det tolkar jag som ett arv efter Tove Janssons bilderböcker med queer touch, som äntligen fått sina efterföljare.

Vad menar man egentligen med att ”göra genus”?

– Göra genus, ja det betyder helt enkelt att man inte föds till flicka eller pojke utan att det är en repertoar man lär sig, man lär sig att göra som en flicka eller som en pojke. Och eftersom det är de historiska omständigheterna och samhället som sätter agendan kan den också ändras, eller göras på olika sätt.

Varför är det här ämnet intressant och viktigt?

– Barnboken har länge påverkat och påverkats av aktuell genusdebatt, därför är det också intressant att se vilken typ av genusformeringar som bilderboksmakare väljer att göra. Vilka traditioner finns? Hur gjordes genus förr i bilderböcker? Att rita om genuskartan är svårt, mångförgrenat och komplicerat. Enkla lösningar kramas ofta – men hur fungerar de litterärt? Ämnet är angeläget, politiskt sprängstoff som handgripligen påverkar barns och föräldrars vardag, och därför både utmanande och spännande att syssla med. Det finns ett stort intresse för diskussionerna ute på fältet bland dem som jobbar med barn.

Hur är läget med den nordiska barnlitteraturen just nu, sett ur ett genusperspektiv?

– Nordisk barnlitteratur är inne i en experimentell fas då det gäller genus, men det är egentligen inte nytt, utan en sådan linje kan spåras många decennier tillbaka. Det ser väldigt olika ut i de olika nordiska länderna där man har skilda estetiska traditioner. Genusexperiment är en tacksam tematik i barnlitteraturen eftersom barn är mycket medvetna om genus – de är rentav små genuspoliser som bevakar vad man kan och inte kan göra i vissa fall. Nu har vi nya generationer barnläsare som fostrats in ett genustänk där möjligheter har öppnats för en bredare genusrepertoar. Men visst dominerar en heterosexualisering av barnet i bilderboken fortsättningsvis. Även i böcker som medvetet driver en genusförhandlande linje är det här tydligt. Och dagens stora tabu är barns sexualitet. Så vad vi har att göra med är genusläckage light – minus sexualitet.