Foto: Peter Knutson

Vampyrer, spöken, varulvar och andra läskigheter finns i nästan varenda barn- och ungdomsbok nu för tiden. Och de läskiga inslagen dyker upp i böcker för allt yngre barn. Hur ska man som förälder veta vad som är okej egentligen? Var gränsen går? Vad som är FÖR läskigt för ett barn? I senaste numret av Barnposten ställde jag några frågor till smarta psykologen Malin Alfvén, känd från radioprogrammet Knattetimmen och böcker som Trotsboken, Föräldrars frågor om barn 0-5 år och Tagga ner.

Varför gillar vissa barn att läsa spökhistorier och annat läskigt?
– För att livet är läskigt – från att man föds. Alla barn vet det, det är ofta vi föräldrar som försöker skydda våra barn. Se bara på våra sagor, vad handlar de om? Och bibeln? Läskigt, läskigt, läskigt! Barns lek är också viktig för att bearbeta saker i vardagen, sådant som är svårt. De måste leka de här lekarna och läsa de här böckerna.

Är det så att barn rentav behöver läsa läskiga saker?
– Ja, ungarna söker sig till det och det förbereder dem och hjälper dem att bearbeta saker. Barn börjar till exempel tänka på döden väldigt tidigt, tidigare än man kan tro. Till och med tvååringar gör det. Världen har blivit läskigare – ännu läskigare nu med tv, spel och alla sociala medier.

Kan det vara skadligt?
– Rent generellt nej. Men vissa barn är känsligare än andra, och de kan bli rädda även när de läser böcker. Men för det mesta blir det mindre farligt när man läser, jämfört med tv och film.