Under alla år har jag varit en storläsare, och man kan titta i min bokhylla för se vad jag varit intresserad av – men under senaste åren har jag insett hur mycket jag påverkas känslomässigt – och tankemässigt av vad jag läser.

Första gången jag funderade över detta var när jag i en period läste mycket böcker som handlade om barn som for illa på olika sätt (det började med Pojken som kallades det). En kompis frågade mig hur jag orkade läsa alla dessa hemska böcker när jag vid något tillfälle berättade om en bok som hade gripit tag i mig alldeles särskilt ( Ingen riktig mamma). Mitt svar var nog högst svävande vid det tillfället men det satte ingång en del funderingar.

Nu i sommar inför semestern då jag skulle ladda upp med böcker tänkte jag mycket på att det inte fick vara för sorgliga och tunga böcker utan tvärtom roliga, lättsamma och lagom engagerande böcker för att säkerställa att jag också skulle vara rolig och lättsam under semestern… Jag vet att när jag läst böcker som handlar om problem i äktenskapet och hopplösa äkta män – tittar jag också på min man i sängen och funderar mer på hans eventuella brister än alla hans goda sidor. Läser jag en mer romantisk och kärleksfull bok så nog blir jag också mer kärleksfull och romantisk och så fortsätter det på olika sätt beroende på ämne.

Efter att ha avslutat semestern och också analyserat vad som blev bra respektive dåligt med den, kan jag konstatera att min strategi  verkar fungera då min man konstaterade att han tyckte att årets semester var mycket lyckad och jag måste hålla med!

Var på föreläsningar hela dagen igår för att få lite nya idéer och kunskap om det senaste kring marknadsföring och vad som är viktigt för dagens konsumenter . Det är lätt att bli lite hemmablind annars.

På eftermiddagen var det en reklamgurukille som skulle tala om vikten av det personliga varumärken och hur man skapade det. Han gick ut hårt och gjorde entré som rockstjärna och fortsatte upp på scenen för att mer komma in och ta upp olika exempel på personer och företag som hade starka personliga varumärken. Döm om min förvåning när alla hans 10 exempel är män och känner mig tvungen att fråga om det är slumpen eller om det finns någon tanke bakom – svaret blir att det inte finns några kvinnliga exempel på starka personliga varumärken! Resten av föreläsningen tillbringade jag med att lista kvinnor som är/har varit starka personliga varumärken och som jag lämnade över till honom i slutet av föreläsningen. Här kommer några från min lista utan inbördesrangordning
* Astrid Lindgren – hög integritet och trovärdighet, stått upp för barns rättigheter
* Robyn – artist som redan som tonåring drivit sitt eget konstnärliga uttryck
* Madonna – gått sin egen väg, lyckas med ständig förnyelse
* Birgitta Ohlsson – politiker, aldrig bekväm, tar strid för sin övertygelse
* Operah Winfrey – gjort den amerikanska drömmen
* Malin Bayard – hoppryttarinna som lyckats i världseliten
* Alice Bah – fd TV kändis som står för det goda
listan kan göras mycket lång om jag tittar mig om i världen eller går tillbaka i historien.

Det blev tydligt för mig att trots allt prat om jämställdhet i Sverige kan en relativt ung man som vill göra sig känd som reklamguru tänka bort 50% av mänskligheten utan att ens reflektera över det. Nu har Niklas Olovzon, som han heter, fått ett personligt varumärke som handlar om att han inte ser kvinnor och hans trovärdighet hos mig är iallafall låg, men det spelar säkert ingen roll för honom för jag finns inte för jag är bara kvinna.

På Barnens Bokklubb vill vi se alla barn, både pojkar och flickor. Ge oss gärna ris eller ros för hur vi lyckas. Skulle också vara kul att se någon annans lista på kvinnor som har starka personliga varumärken och står för något. Det är tydligt att det behövs påminnas om alla starka och fantastiska kvinnor som finns och som kan fungera som förebilder.

Nyss hemkommen från barnbokmässan funderar jag på vad var det egentligen jag upplevde där nere i Europa, förutom att jag tappade rösten… Innan jag skulle åka var jag spänd av förväntan och såg fram emot några dagar i vårvarmt Italien och att få läsa, prata och tänka barn-och ungdomsböcker ohämmat tillsammans med likasinnade.

När vi klev in genom dörrarna till mässan, efter en bussresa där vi blev varnade för ficktjuvar och en man bakom mig till och med sa till mig, ”se upp killen framför dig, han är ficktjuv” kändes det nästan överväldigande. Böcker så långt man såg, så många färger och bilder, allt såg vid en första anblick likadant ut. Vi begav oss först till den nordiska montern som kändes trygg och hemma. Vår första utflykt var, efter tips om hur man skulle ta sig an mässan, till den amerikanska hallen. Bland mycket annat hittade vi en bok som handlade om ”How to get married” i rosa. Den kändes långt från våra genusmedvetna föräldrar och våra ambitioner på klubben att låta barn få vara människor i första hand och vara mer fria i sitt sökande efter sin egen identitet.

Vi hittade också massor av pysselböcker som snarare var leksaker än litteratur, vilket fick mig att fundera över form kontra innehåll (berättelsen). Min reflektion var att många gånger är det mer kraft som läggs på utsidan än på insidan. I den bästa av världar speglar utsidan innehållet och när jag väl öppnar boken håller den vad utsidan lovat. I den sämsta av världar så lovar utsidan något helt annat än vad insidan levererar och det kan gälla för både människor och böcker, och besvikelsen och irritationen blir stor. Idag när jag slår upp vår branschtidning Svensk bokhandel är det också en stor artikel om hur förlagen tänker kring omslag och hur viktiga de är, men också hur svårt det kan vara att hitta rätt uttryck.

Min sammantagna fundering är att vår roll att välja, och vägleda bland ett enormt utbud känns viktig. Kom gärna med ris och ros om hur vi lyckas med denna uppgift.