Värmen fortsätter dag ut och dag in. Man blir svettig bara man rör sig, så det är lika bra att sitta still och läsa. Det är perfekt läsväder, och man behöver inte ens ha dåligt samvete för att man inte jobbar och sportar och rensar trädgårdslandet eller tar en löprunda, det är alldeles för varmt för fysiska aktiviteter.
Nästa fredag börjar min semester, så just nu planerar jag min semesterläsning ytterst noggrant. Det paradoxala i det här jobbet är att jag började jobba med böcker för jag älskar att läsa, och sen när jag väl nådde mina drömmars mål, hinner jag i alla fall inte läsa alla de där böckerna som jag vill! Under ”terminerna” läser jag i stort sett ”bara” barn- och ungdomsböcker. Vuxenböcker får jag läsa när jag har semester. Ni fattar hur viktiga de där få böckerna är! De vägs på guldvåg. Just nu består min läshög av följande titlar: Håpas du trifs bra i fengelset av Susanna Alakoski, En sannolik historia av Karin Alvtegen, Lika som kärlek av Anita Salomonsson och Igelkottens elegans av Muriel Barbery (äntligen!) … fler ska det förstås bli, men just nu har jag inga fler titlar i huvudet.
Ett par lättsmälta deckare måste jag också ha, tips någon?
Sommar är inte bara sol, fräknar och sand mellan tårna. Det är en tid för läsning också.
Sitter precis och sammanställer en sida i ett kommande nummer av Läseposten som har titeln ”Författarnas bästa boktips” (där några författare fått välja ut några favoriter i bokdjungeln som de gärna vill tipsa om) och tänker på det här med boktips. Alltså, visst älskar man boktips väldigt mycket, hörni?
ge darrar av förväntan inför detta fantastiska kalas.
okända verk, med författare som jag aldrig hört talas om. Jag går helt efter omslaget. Fantiserar om vad boken handlar om. Läser knappt baksidetexten. Ibland blir jag förstås besviken, men oftast är boken lika fantastisk som sitt yttre.
För mig startade kärleken till de här figurerna när jag var nio, tio år. Det magiska ögonblicket gick av stapeln en trolsk sommarkväll på en ö i Stockholms skärgård. Jag var på besök hos mina kusiner och faster Kajsa läste högt ur Trollkarlens hatt. Vilken upplevelse! Jag förflyttades i en annan värld – befolkad av snälla och farliga varelser, knytt och oknytt. Det var magiskt, oväntat och underbart. Jag tror att det var precis där och då som min fascination för resor ut i det okända startade. För det är ju just det litteraturen ger (kanske speciellt sagor och fantasy) – magiska resor ut i det okända. Sedan dess är i alla fall Muminfamiljen och alla dess vänner och ovänner (har de några fiender förresten?) några av mina bästa bokvänner.