Arkiv för kategori ‘Annika Nasiell’

 

Fjorton barnboksdebutanter i höst

måndag, 14 juni, 2010

Idag är det HÖGTIDSSTUND. Höstens böcker 2010 har landat på mitt bord. Det vill säga katalogen där ALLA böcker som kommer ut i höst är samlade: barnböcker, fakta, vuxen, allt!

Jag öppnar denna nästan sexhundra sidor (!) tjocka katalog och börjar blädderläsa. Fjorton debutanter inom barn- och ungdomsbok: sagor, detektiver, synvillor, allvar, om tjejers utsatthet, lättläst, brev till månen, fakta om is, etcetera, etcetera … Jag ser också till min stora glädje att Loranga, Masarin och Dartanjang kommer ut som seriebok! Så roligt för alla barn som inte orkar läsa originalet! Och en ny Alfons! Om jag kunde drömma kommer ut som grafisk roman och Johanna Thydells tredje ungdomsbok, Ursäkta att man vill bli lite älskad kommer också. Hösten ser verkligen lovande ut.

Vi i redaktionsrådet läser redan högvis med det som kommer ut i höst, i manusform. Hoppas att vi snart ska bestämma oss för vilken läsplatta vi ska investera i, så slipper jag släpa hem manus en masse, dag ut och dag in!

byline_annika

Ständigt denna Astrid

tisdag, 8 juni, 2010

Kanske tänker inte så många på att det fantastiska barnboksklimat vi har i Sverige i stort sett har sitt ursprung i Astrid Lindgren, eller snarare hennes böcker. När 1940-talet hade passerat och Astrid Lindgrens (och Lennart Hellsings och Tove Janssons för att nämna de största) böcker hade sjösatts började svenska barnböcker lanseras och bli kända även utanför pippi långstrumpSveriges gränser, och så har det fortsatt sedan dess. Svenska barnböcker anses ha hög kvalitet och till exempel Japan lär importera en hel del svenska bilderböcker. Det är något att vara stolt över! Och utan att vi tänker på det så vilar Astrids anda över mycket som idag skrivs, spelas på teater, görs avhandlingar om etcetera. På hemsidan www.astridlindgren.se anges FEMTIOTRE olika boktitlar som andra har skrivit OM Astrid Lindgren – och då är det bara ett urval! Och i sommar spelas åtta olika föreställningar som bygger på Astrid Lindgrens figurer runt om i Norden: Bröderna Lejonhjärta på Lerbäcks teater (i närheten av Askersund), Emil i Lönneberga i Wämöparken, Karlskrona, under våren har Karlsson på taket gjort en Sverigeturné, Madicken på Skottbergska gården i Karlshamn, Mio, min Mio på Waxholms kastell, Ronja Rövardotter, Trollberget, Kolmården och Pippi Långstrump på Svenska teatern i Helsingfors plus på Junibacken i Stockholm.

Min Astrid-favorit är Pippi Långstrump. Vilken är din?

byline_annika

”Böcker var min trygghet, min bubbla.”

onsdag, 2 juni, 2010

Igår var jag på Konserthuset och såg prisutdelningen av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Vinnaren heter Kitty Crowhter. Hon är ca 40, kommer från Belgien och är uppväxt med en engelsk pappa och en svensk mamma. För den stora prissumman – 5 miljoner kronor! – ska hon bland annat köpa ett torp i Sverige! Hon både illustrerar och skriver sina böcker och innehållet är både realistiskt och magiskt. Figurerna är vare sig djur eller människor.

Om sig själv säger Kitty Crowther: ”Om jag var tvungen att välja ett ord för att beskriva mig själv skulle det vara historieberättare. Jag har genomströmmats av berättelser så länge jag kan minnas. Böcker var min trygghet, min bubbla.”

När jag efter prisutdelningen (som Kitty fick emotta ur självaste drottningens hand!) gick runt och detaljstuderade Kittys illustrationer fick jag en känsla av både japansk animé och lite Ulrica Hydman Vallin i en härlig blandning. Fast samtidigt var de så egna, så drömmande och så magiska att jag blev helt förälskad i bilderna. När kvällen var slut och jag med ett småleende på läpparna spatserade ut ur Konsterthuset fick alla en påse med en av Kittys böcker i! Lycka!

Vill du se mer av ALMA-pristagaren? Fotografen Stefan Tell har lagt upp bilder från prisutdelningen på sin blogg.

byline_annika

Vem hittar de okända pärlorna?

måndag, 31 maj, 2010

Jag stannar framför en bokhandel och tittar på skyltfönstrets utbud av barn- och ungdomsböcker. Just nu har man plockat fram Kitty Crowthers bilderböcker (hon som imorgon tar emot Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne ur H. M. Drottning Silvias hand på Stockholms Konserthus), men annars består utbudet av de böcker förlagen just nu valt att satsa extra på, det vill säga marknadsföra hårt.

Där ligger tillexempel Johanna Westmans nya kalaskokbok (Johanna är ju KÄNDIS och syns ofta i tv!), Martin Widmarks nya Campingmysteriet, sista delen av Vargbröder, den kända vuxenförfattaren Denise Rudbergs tonårsbok etc, etc … för att inte tala om alla grälla leksaksböcker som inte ger barn någon som upplevelse av en bra bok …

guldI stort sett är det bara de redan välkända titlarna som exponeras. Överallt. Och om det nu är så – hur ska du då hitta alla de där andra fantastiska, smala, knepiga, bisarra, tjocka, svåra, underbara barn- och ungdomsböckerna som skrivs, ges ut och sen mestadels samlar damm på någon undanskuffad hylla längst in (de flesta barnbokhandlar jag har varit inne i har barn- och ungdomsböckerna längst bort och djupast in i affären, där man nästan inte hittar dem)?

Det är allt en väldans tur att vi på Barnens Bokklubbs redaktion läser mer än tusen böcker varje år. I och med det så vaskar i alla fall vi fram många guld- och silverkorn. Och sandkorn också förvisso. Det finns så många bra böcker som aldrig får visa framfötterna, så många underbara berättelser som aldrig blir lästa så det är både synd och skam. Varför är det inte fler som förstår hur viktigt det är att alla barn får en bok som passar just honom eller henne?

Inga barn ska behöva läsa tråkiga böcker. Och hör sen!

byline_annika

Barnbokens viktigaste pris

måndag, 24 maj, 2010

Det står vecka 21 i almanackan. Sista veckan i maj. Snart sommarlov! I dagarna händer spännande saker i barnboksvärlden. Idag landar nämligen Kitty Crowther i Stockholm, barnboksmakaren som är årets pristagare till Astrid Lindgrens minne. Hon är här och håller flera föreläsningar, träffar journalister och läsare fram till den 1 juni då själva prisutdelningen äger rum i Stockholms Konserthus.

Kitty Crowther både skriver och illustrerar sina böcker själv. Berättelserna är ofta både magiska och realistiska, och figurerna är varken djur eller människor. ”Om jag var tvungen att välja ett ord för att beskriva mig själv skulle det vara historieberättare”, säger Kitty Crowther.

Hon är född i Belgien och har en svensk mamma och en engelsk pappa. För prissumman tänker hon bland annat köpa ett torp i Sverige. Om du bor i Stockholm kan du möta Kitty Crowther på flera olika ställen under de kommande dagarna, bland annat på Skansen och på Stockholms Kulturhus. Den 31 maj kl 16.00 sänder SVT:s Kunskapskanalen årets pristagarföreläsning där Kitty Crowther samtalar om sina verk med bilderbokskännaren Ulla Rhedin och litteraturbloggaren Johanna Lindbäck.

Läs mer om priset och pristagaren på www.alma.se.

Om ALMA-priset:
Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) är världens största barn- och ungdomslitteraturpris. Prissumman är fem miljoner svenska kronor och delas ut årligen till en eller flera mottagare. Författare, illustratörer, berättare och läsfrämjande arbete kan belönas. Syftet med priset är att stärka och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur i världen. Priset ska också stärka barns rättigheter på global nivå. En expertjury utser pristagarna som nomineras av institutioner och organisationer från hela världen. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne administreras av Statens kulturråd.

byline_annika

Victoria var medlem i Barnens Bokklubb

måndag, 17 maj, 2010

Det här med prinsessor. Just nu kan man inte öppna en tidning, se en löpsedel, läsa en tv-tablå eller googla utan att det tjatas om prinsessor. Sverige är helt enkelt drabbat av prinsessfeber. Och det är förstås på grund av kronprinsessan Victorias stundande bröllop. Bara några få veckor kvar till den stora dagen, och hela SveriMullvaden i Det var det fräckaste av Werner Holzwarthge darrar av förväntan inför detta fantastiska kalas.

På tal om prinsessor så var faktiskt Victoria medlem i Barnens Bokklubb en gång! Ja, det är sant! Men så presenterades en bok i Barnposten som hovet inte gillade, och så var det medlemskapet ett minne blott. Boken som inte föll hovet på läppen var Agaton Öman och alfabetet av Sven Nordqvist, och scenen som inte Victoria fick se var när boven Bengtsson och banditen Bobban satt bakom bagare Brödbergs butik och bajsade …

Kanske kommer Victoria själv, om hon får barn, vara lite mer tolerant för att barn älskar böcker med kiss och bajs i en viss ålder. I så fall finns det några riktiga pärlor som jag kan rekommendera: Det var det fräckaste av Werner Holzwarth, Bajsboken av Pernilla Stalfelt, Bajskorv av Stephanie Blake, Bajs-plutten av Benoit Charlot och Äntligen bajs av Camilla Lundsten.
byline_annika

Albert Einstein hade rätt

måndag, 10 maj, 2010

Den 25 februari i år uppmärksammade jag en artikel i Aftonbladet som hade följande rubrik: Glöm alfabetet, läs högt för barnen.

Intressant och provocerande rubrik, eller hur? Efter lite efterforskningar visade det sig att den hörde hemma i en brittisk undersökning där forskare från The Millennium Cohort Study följer 19 000 barn födda i början av 2000-talet fram tills de fyller 11. Undersökningen, som har pågått ett antal år redan, visar att de barn som regelbundet får sagor höglästa för sig utvecklas snabbare och bättre än andra barn.

albert einsteinSue Palmer, en av de brittiska experterna inom området barns utveckling, menar att barns inlärning i princip helt och hållet grundar sig på mänsklig interaktion. Studien visar också att de barn som lär sig alfabetet och att räkna tidigt inte har någon fördel av det. Andra barn hinner i kapp när de börjar skolan.

Treåringar som dagligen får höra berättelser ligger vid skolstart i genomsnitt 2,8 månader före sina jämngamla inom området kommunikation och språk. Och att lyssna på berättelser verkar också stimulera andra förmågor – i matte ligger de i snitt 2,4 månader före i utvecklingen. Försprång de behåller livet ut.

Om detta stämmer så handlar barns inlärning och utveckling i princip bara om INTERAKTION. Ända från start. Tiden med en baby ska tillbringas med att vagga, bära, kittla, skratta och prata med sitt barn. Före 18 månaders ålder uppfattar barn inte något av det de ser till exempel på en bildskärm; de bara stirrar. Tittut däremot, är interaktion på hög nivå!

”Om du vill att dina barn ska bli begåvade så ska du berätta sagor för dem. Om du vill att de ska bli mycket begåvade så berätta ännu fler sagor för dem”, är ett ofta använt Einsten-citat. Så här många år efter hans död vet vi att den klyftige Albert Einstein visste vad han talade om.

God högläsning!

byline_annika

Älskade Mumin

måndag, 3 maj, 2010

I år är det 65 år sen som den första boken om Mumintrollen kom ut. Den heter Småtrollen och den stora översvämningen och handlar om de äventyr som Mumintrollet och hans mamma upplever när de letar efter den försvunna pappan. De hittar honom till slut och en mycket vacker liten dal på köpet.

Trollkarlens hatt av Tove JanssonFör mig startade kärleken till de här figurerna när jag var nio, tio år. Det magiska ögonblicket gick av stapeln en trolsk sommarkväll på en ö i Stockholms skärgård. Jag var på besök hos mina kusiner och faster Kajsa läste högt ur Trollkarlens hatt. Vilken upplevelse! Jag förflyttades i en annan värld – befolkad av snälla och farliga varelser, knytt och oknytt. Det var magiskt, oväntat och underbart. Jag tror att det var precis där och då som min fascination för resor ut i det okända startade. För det är ju just det litteraturen ger (kanske speciellt sagor och fantasy) – magiska resor ut i det okända. Sedan dess är i alla fall Muminfamiljen och alla dess vänner och ovänner (har de några fiender förresten?) några av mina bästa bokvänner.

Trollkarlens hatt utspelar sig på sommaren, och handlar en hel del om trolldom. Det riktigt märkliga i boken är att Muminfamiljen hittar Trollkarlens hatt. Och efter det är ingenting som vanligt längre, för det som hamnar i hatten förvandlas raskt till något helt annat … Läs den! Och har du redan läst den, läs den igen!

Som sagt, Mumin firar 65-årsjubileum och mycket kul händer under året! Kolla in www.moomin65.com!byline_annika

Mycket snack …

måndag, 26 april, 2010

De senaste veckorna har det varit mycket diskussioner om att förlagen censurerar barnboksförfattarna. Det vill säga om de skriver svordomar, att någon röker eller dricker alkohol, eller på något annat sätt uppför sig olämpligt i barnböckernas värld. Upptakten till allt ståhej startade när några kända barnboksförfattare gick ut i media och berättade att de känner sig censurerade. Detta ledde i sin tur till en lång artikel i tidningen Vi läser, där Pia Huss intervjuade en mängd olika branschmänniskor, inklusive undertecknad. Men trots att ämnet nu, flera veckor senare, fortfarande diskuteras, så känns diskussionen ändå ganska tandlös. Inga ordentligt upprörda känslor, inga hätska utfall, inga rödmosiga ansikten i tv-rutan. Nä, bara ordnade vuxna som lägger ansiktena i djupa veck, ser aningen bekymrade ut och säger saker som:

Sunnanäng av Astrid Lindgren-  På 70-talet vågade man minsann sticka ut hakan även i barnböckerna, eller:

-  Dagens föräldrar är väldigt försiktiga och vill inte gärna att barnen ska lära sig att svära.

Och så vidare, och så vidare.

Jag säger bara en sak: Tänk om Astrid Lindgren hade levt! Jag tror faktiskt att hon hade upprörts väldeliga över all nymoralism som sipprar omkring just nu. I skrivande stund tror jag faktiskt att hon vänder sig i sin grav! I Astrids böcker levs det, det dricks brännvin (kommer ni ihåg Abbes pappa?) och röks, folk dör, en del människor är goda och många är onda. Hon var inte rädd för att visa barn ALLA av livets sidor!

Jag säger bara en sak: Låt barn leva ocensurerat. Låt barn ta del av vuxenvärlden i lagom doser. Och du som är förälder, läs en Astrid Lindgren-bok för din unge, till exempel Sunnanäng. Sen kan du läsa vilken barnboksförfattare som helst!

byline_annika

Vad är problemet?

måndag, 19 april, 2010

THE TWIGHLIGHT SAGA: NEW MOON

Finns det inga författare som har någon fantasi? Som kan hitta på egna grejer? Sedan något år tillbaka svämmas marknaden över av ”Twilight”-liknande manus, böcker, filmer, spel, t-shirts – you name it! Ska ALLA skriva om samma sak? Trist säger jag.

Vi som arbetar på redaktionen på Barnens Bokklubb hinner knappt läsa ut ett manus som innehåller någon form av kärlekshistoria mellan en människa och en …

a)      vampyr

b)     varulv

c)      ängel

d)     odöd på något sätt

… förrän nästa kommer!

Jag orkar snart inte läsa om alla dessa heta känslor mellan odöda längre! Var har alla vanliga spännande och ospännande böcker om ditten och datten tagit vägen?

Tur att Lisa Bjärbos mysiga ungdomsroman Det är så logiskt alla fattar utom du kommer nu. Och snart, mina vänner, snart kommer Johanna Thydells tredje bok! Jag har tjuvläst och kan bara berätta att den är superbra! Tack och lov finns där inga odöda i boken, bara vanliga människor.

När jag ändå är inne på odöda så kan jag berätta att Stephanie Meyer (om nu någon händelsevis skulle ha missat att det är författaren till de äkta Twilight-böckerna så är det HON!), kommer med en ny bok i juni! Ingen får läsa den, men den lär handla om Bree som är en karaktär (läs vampyr) i Twilight-världen. Hoppsan, Lisa har visst redan informerat er om detta, men nu får ni det svart på vitt en gång till! Boken har titeln Bree Tanners andra liv.

byline_annika