Hungerspelen tar över världen

hungergames2I sommar har jag tänkt på hur enormt många som läst Hungerspelstrilogin. Väldigt unga läsare, äldre damer, medelålders kvinnor, unga män … Minst flera personer på vartenda tåg jag suttit på. Folk på tbanan och bussen. Varenda kotte nästan. Så jag blev inte helt förvånad när jag läste på DN.se nyss att de tre Hungerspelen-böckerna nu har sålt fler ex på Amazon än alla Harry Potter-böckerna tillsammans. Det är rätt stort. Eller hur? Där ser man vilken genomslagskraft en film kan ha.

En sjukt bra film förvisso. Den tar verkligen boken på fullt allvar och är den trogen. Undrar om hajpen kommer att hålla i sig tills film nummer två, Catching fire, har premiär nästa höst?

Just nu har vi förresten Hungergames på dvd i huvudbokspaket ihop med Miss Peregrines hem för besynnerliga barn. Kolla in paketet HÄR. Här och här hittar du det jag skrivit om filmen tidigare.

Läs artikeln på DN här.

Ur min läsdagbok: 1994

Jag hittade ju min gamla läsdagbok från tonåren för ett tag sedan, och skrev ett inlägg om det. Nu är det dags för en titt till, på 1994 då jag var 14 år gammal.

63 böcker läste jag det året. En salig blandning faktiskt. På listan finns många riktigt bra ungdomsböcker: Sofies värld, Ut ur tiden av Aidan Chambers, flera böcker av Katherine Paterson. Och Han hette Jan av Irina Korschunov, en bok som jag minns som en enorm läsupplevelse men inte alls varför den gjorde så stort intryck. Här finns en del fantasy: Ursula K. Leguin, David Eddings, Terry Pratchett och Tolkien (Gillis Bonde från Ham läste jag tydligen det här året, den minns jag inte ens.) Jag läste ganska mycket deckare också, både Agatha Christie, Dorothy Sayers och Ruth Rendell. Och klassiker: Stolthet och fördom och Kameliadamen, Vredens druvor. Största ögonbrynshöjarna är att jag dessutom läste en hel del som jag idag skulle kategorisera som lite kioskigt. Som Tim av Törnfåglarna-författaren Colleen McCollough, en Sidney Sheldon (Bellamys hemlighet) och hela Wilbur Smiths serie om Sydafrika, Brinnande kust och de där.

Bästa läsminnet: Nevil Shutes Fem svarta höns. Jag kan fortfarande se många av scenerna framför mig.

Vad läste du när du var 14? Eller 1994? Känner du igen något från min lista?

Under all kritik

I dag presenterades de första preliminära resultaten av Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik. Herregud, man blir mörkrädd! Det ser nämligen inte särskilt bra ut alls. Först och främst: det är faktiskt lag på att alla skolor ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Nu är det som sagt visserligen preliminära siffror och lite osäkert, men hittills kan man se att en av fem skolenheter helt saknar bibliotek. Det innebär att 100 000 elever runt om i landet inte kan gå till skolbibblan och låna en bok! Det motsvarar en hel årskull. Och bara en av fyra har tillgång till ett bibliotek som är bemannat minst 20 timmar i veckan. Det är inte klokt. Skärpning, kommuner, säger Barnens Bokklubb!

Som tur är verkar det finnas en del bra exempel också. Men hur många som har tillgång till dem är inte klart förrän i vår.

Så här kommenterar riksbiblitekarien Gunilla Herdenberg siffrorna på Biblioteksstatistikbloggen:

– Det är viktigt att skollagen följs. Eleverna kan inte vänta längre. En bra skolbiblioteksverksamhet erbjuder möjligheter läsupplevelser, läsförståelse, källkritik och informationssökning. Utan dessa färdigheter klarar man sig inte i vårt informationssamhälle.

Vad vill du läsa mer om?

Vad gillar du och vad vill du läsa mer om på vår blogg?Lisa_Jannerling
Vi vill gärna höra vad just du vill ha mer av och hur vi kan bli bättre!  Har du andra förslag på vad du vill läsa om, maila mig gärna här eller lämna en kommentar nedan.

//Lisa


Vem är jag?

lisaochmajNi som läser den här bloggen har nog märkt att det nästan bara är jag som skriver nu för tiden. Och ni kanske undrar vem jag är? Om inte, så kan du sluta läsa nu. För här kommer en liten presentation.

Jag heter Lisa och är redaktör här på bokklubben. Det innebär att jag är en av de som läser och väljer ut alla våra böcker, och dessutom skriver jag och min kollega Annika alla texter i medlemstidningen. Innan jag började på det här drömjobbet arbetade jag som journalist. Jag har skrivit en massa om nyheter, kultur och nöje, och hade till exempel en bokblogg på Expressen.se. Men jag har pluggat litteraturvetenskap också, och ända sen jag var liten har jag läst nästan ohälsosamt mycket. Faktum är att jag var den där inte-så-populära tjejen som kände mig tryggare med papperskompisarna där hemma i bokhyllan än de som fanns i skolan. En boknörd. Det är jag såklart både stolt och glad över i dag.

Nu har jag dessutom en dotter som kommer dyka upp här då och då. Maj, 11 månader gammal om några dagar. Och jag älskar så klart att läsa för henne!

Här är några fakta om mig:

  • Namn: Lisa Emelie Jannerling.
  • Ålder: 31 år.
  • Bor: I femtiotalslägenhet i södra Stockholm.
  • Kännetecken: Pratar lite göteborgska och har nästan alltid svart klänning.
  • Läser just nu: Min syster är i tusen bitar av Annabel Pitcher (en kommande 11-12-årsbok), Å alla kära systrar av Ebba Witt-Brattström och VÄLDIGT mycket bebisböcker. Babo pekar, Max balja, Hej!, Oj!, Bäbis tittut och Vilma säger den är några av de som läses minst en gång om dagen för tillfället.
  • Såna böcker gillar jag: Barnböcker med mycket humor, gärna lite skruvade. Ungdomsromaner som lyckas förena bra genustänk med lite kärlek. Vampyrer, zombies och andra övernaturliga varelser – men i lagom dos. Klassiska författare som Virginia Woolf, Jane Austen och systrarna Brontë. Allt av den japanske författaren Haruki Murakami. Och tusen andra slags böcker …
  • Såna böcker gillar jag inte lika mycket: Sci-fi och klassisk fantasy.

Ja, det var jag, det. Vem är du? Lämna gärna en kommentar här nedanför!

Ni hao!

Ni hao! Det betyder Hej på kinesiska.
Kl 10.45 måndagen den 31 oktober samlades 49 bokklubbsmedlemmar – varav 21 barn – på Arlanda för färd till Kina och Beijing. Med var också mormor och morfar till några av barnen. Vår reseledare Peter höll oss bokstavligen i handen hela veckan. När blodsockret sjönk delade han ut bananer och kex, han lärde oss räkna på kinesiska och att säga några bra fraser, vi gick kurs i förhandlingsteknik inför marknadsbesöken och mycket mycket mer. Mycket av det vi upplevde var ”världens största” från flygplanet ner till Peking, till Kinesiska muren, Lamatemplet och Spa-anläggningen, jag tror att det var hela 89 olika bassänger ute och inne. Tre av dem med fiskar i olika storlekar som ”snuttade” på oss.

Upplevelserna bara fortsatte: En dag åkte vi med cykeltaxi  två och två hem till familjer för god lunch. De bodde i de allra äldsta delarna av Peking, de så kallade Hutongerna.  Vi  fick  också lära oss att dricka te på kinesiskt vis. Att flyga drake är en gammal kinesisk tradition och en eftermiddag tillverkade vi våra egna drakar som vi sedan flög med på en stor öppen plats när vi var på Zoo och tittade på Pandor. Vi fick också lära oss av en riktig mästare att skriva kalligrafi.

En annan verkligt stor upplevelse var att komma in i det s k Fågelboet – OS-arenan 2008. Då nummer 8 är kinesernas lyckotal invigdes OS kl 08.00 den 8/8 2008. Att nummer 4 är ett oturstal förstod vi först senare när vi märkte att det inte fanns några skåp på Spa-anläggningen med siffran 4.

Här några av mina bilder på trevliga medresenärer – barn och vuxna.

Helena-och-Clara-rodelbanan
Helena och Clara på rodelbanan vid Kinesiska muren
Jonatan-ger-sig-på-kalligrafi
Jonatan ger sig på kalligrafi
kinesiska_muren
Kinesiska muren

Lekfulla-pandor
Lekfulla pandor
Vig-man
Vig man

Fler bilder hittar kan du se på vår Facebooksida.
Bokklubben kommer göra om den här otroliga resan för föräldrar och barn 2012 under höstlovet. Mer  information om den kommer under nästa år.

//Jane Nilsson

Mässa för lärare

Förra veckan träffade vi många trevliga personer som besökte Skolforum (Nordens största utbildningsmässa enligt dem) på Stockholmsmässan, en mässa som årligen återkommer varje höstlov. Barnens Bokklubb hade som vanligt en monter där vi sålde böcker och värvade medlemmar – och diskuterade böcker. Det roligaste med mässor är (vi är även med på bokmässan i Göteborg varje höst) – enligt min mening – att få prata om böcker med intresserade vuxna, både lärare, föräldrar, mor- och farföräldrar. Själv hade jag ett långt och inspirerande möte med en magister som behövde boktips till en fjärdeklass. Och den bokhög han hade med sig ifrån vår monter var verkligen imponerande!
Tre dagar turades vi om att bemanna montern, och det var både med lite sorg och lättnad som vi sedan lade ner alla mässaktiviteter för året.
Väl mött igen nästa höst!

byline_annika