Jo, jag tycker faktiskt det. Maria Turtschaninoffs nya roman är lite som Grottbjörnens folk. Anaché: Myter från akkade utspelar sig bland ett nomadfolk som bor på de kala vidderna och lever nära djuren, naturen och andarna. Egentligen är den nog ett slags fantasyberättelse (med drag av utvecklingsroman och dystopi). Men jag gillar tanken på att läsa den som en stenåldersskildring, från tiden då människorna var jägare och samlare. Det kanske var så här – det vet vi ju inte … I vilket fall som helst är den väldigt häftig.

Huvudpersonen Anaché är en liten flicka när boken börjar, men utvecklas snart till en ung kvinna som trotsar sitt samhälles hårda regler. Det är nämligen en strikt hierarkisk värld. Männen jagar, talar med andarna och bestämmer. Kvinnor lagar mat och sköter barn. Men Anaché vill göra allt som hennes älskade bror Huor gör: rida, jaga, kasta kniv. Och hon är bra på det också. Snart upptäcker hon dessutom att hon har kontakt med andarna, något som egentligen är förbehållet medicinmannen. Utan att avslöja för mycket av handlingen – som är rätt spektakulär – kan jag säga att det är väldigt annorlunda läsning. Mycket bättre än Grottbjörnens folk.

Boken är huvudbok för våra tonårsmedlemmar just nu – läs mer HÄR.