På insidan av vår toalettdörr (på kontoret alltså, inte hemma hos mig, det hade varit lite läskigt) sitter den här upptejpad. Det är Barnboksakademins affisch med 17 skäl för barnboken. Den är jättefin och smart och bra men det som är så irriterande är att den sitter precis så långt från toalettstolen att man inte kan läsa när man sitter där. Då klarade jag ändå de allra minsta pyttebokstäverna på syntestet galant, så sent som igår. Dessutom måste man liksom böja sig runt duschkabinen för att se affischen över huvud taget.
Man kan ju tycka att en bokklubb borde ha ett litet bibliotek på toaletten. Så man slipper slå knut på sig själv och få nackspärr medan man kissar. Inte så hygieniskt kanske, men är man en bokklubb så är man.
Själv är jag en sådan som alltid måste ha något att läsa. I brist på annat duger baksidan på tandkrämstuben utmärkt. Det här kanske är frågan som jag borde kämpa för i höst … Eller kanske inte.
Haha! Precis så är jag också. Jag läser alltid på toaletten, vare sig det är en bok, en tidning eller baksidan på någon förpackning.
Effektivt spenderad tid.
Eller hur? Men det blir svårare när man får barn, om man nu vill läsa på toaletten där hemma. Jag får inte vara ifred där så ofta …
Nej, det får sällan jag heller. Jack vill ju väldigt gärna se vad jag gör… De gånger jag lyckas smyga in på toaletten har jag haft en arg gosse som bankat på andra sidan dörren. ”Jag osså, jag osså följa med!”
Hahaha. Min dotter älskar leken som går ut på att hon knackar på och man öppnar, tittar ut och säger hallå, så jag får ofta leka den när jag försöker få vara en stund för mig själv …