Jag hatar när det händer. Man läser en vansinnigt spännande bok. Man vill verkligen, verkligen veta hur det ska sluta. Man läser och läser och läser. Man är nästan lite manisk. Och plötsligt har man bara femtio sidor kvar. Man börjar ana oråd. Man blir kallsvettig. Det är något som inte stämmer. Berättelsen är ju långt ifrån slut. Åhnej. Man kommer inte att få veta hur det går! DET ÄR EN SERIE!

Känner du igen dig?

Jag var med om det i början av veckan, och jag är fortfarande lite sur. Boken (som kommer ut i sommar) var så annorlunda och kul och spännande. Jag ville verkligen att det skulle vara EN bok. Inte en hel serie som man måste vänta på att författaren ska klämma ur sig och förlaget ge ut. Måste alla skriva serier? Vad är det för fel på fristående böcker? När läste jag sist en riktigt bra bok som inte var del ett eller två eller tre eller elva?

Som sagt. Jag är sur. Jag tänker mejla till författaren och be henne snabba sig.

(Uppdatering: På ett sätt gillar jag ju ändå serier. Finns inget bättre än att läsa en bra bok att veta att det finns flera till som väntar. Så ta min surhet med en nypa salt.)