Min dotter fyllde ett igår, och utvecklingen går rasande fort just nu. Inte minst märks det i hennes relation till böcker. Just nu har hon en period då hon vill läsa hela tiden. Är hon i köket pekar hon bestämt mot sovrummet där vi har hennes böcker, säger ”dä!” och ger sig inte förrän man sätter sig ner med henne för en lässtund. Hon älskar att bläddra och peka själv, och härom dagen kom min sambo på henne med att läsa saga för sin nalle ur ett reklamblad.
Men det roligaste hände i morse (har jag fått rapporterat för mig där hemifrån). Maj och hennes pappa läste Jag är inte söt, om lilla ugglan ni vet. Och när räven kommer och frågar ”Dansar du en liten dans, lilla ugglan?” så började Maj sittdansa i sängen, på sitt eget gungande lilla sätt med armarna över huvudet. Några sidor senare när ett av de andra djuren kommer och klappar lilla ugglan på huvudet, böjde sig Maj fram och klappade pappa på kinden. Fantastiskt och lite svindlande. Nu fattar hon ju på riktigt!
Jag är inte söt är förresten en underbar bok för småttingar, veckans boktips från mig.
Det är verkligen mysigt när de små förstår och uppskattar böcker. Jag blev så varm inombords när Jack själv började ta initiativ till våra lässtunder. (Fast ibland kan det bli för mycket av det goda och då är det svårt att förklara att mamma inte orkar eller vill läsa Vem-böckerna hela dagen.) Grattis i efterskott till Maj!
Åh, ja visst är det fantastiskt? Fast ibland blir det som sagt lite mycket och man skulle vilja ha lite variation. Ikväll hade Maj svårt att somna och ville nog bara höra min röst för att komma till ro. Då läste jag några sidor ur ett Tintin-album som passande nog låg där vid sängen … Hon däckade direkt.