Arkiv för december, 2011


Ett rekorddåligt läsår – och två löften

lördag, 31 december, 2011

Så här i nyårstider då man ska räkna ihop, summera och yvas lite över allt man läst under året kan jag konstatera två saker.

Ett: Det här är nog sämsta läsåret i mitt liv.

Två: Jag var en idiot som slutade skriva läsdagbok.

Den dåliga läsningen finns det logiska förklaringar till. Mammaledighet, tidsbrist, trötthet, fullt upp med bebisjox. Gud vad trist. Borde ha som nyårslöfte att försöka hålla mig vaken lite längre än till åtta på kvällarna och åtminstone lyckas läsa minst ett par vuxen-icke-jobb-relaterade böcker i månaden. Som tur är så är den jobbrelaterade läsningen både väldigt rolig och väldigt omfattande. Jag läser MÅNGA barn- och ungdomsböcker i veckan. Tur det!

Det där med läsdagboken, däremot, finns det inga ursäkter för. Jag har alltid skrivit ner varenda bok jag läst. Men ungefär för ett år sedan tog min lilla läsdagbok slut och jag kom mig aldrig för att köpa någon ny. Nu sitter jag här helt clueless och minns knappt hälften av böckerna jag avverkat i år. Ett par höjdpunkter kommer jag i alla fall ihåg: Sigrid Combüchens Spill som jag hetsläste helt maniskt en dag i somras. En av mina finaste någonsin. Melina Marchettas On the Jellicoe Road, också en sommarbok. Och så Hungerspelen som jag äntligen fick läst i början av förra året.

Så min summering blir två löften: Läs mer. Och skriv läsdagbok igen.

Gott nytt år!

Älskar – hatar

fredag, 30 december, 2011

Jenny Downham, vilken bra författare hon är. Hennes debut Innan jag dör har varit enälskarhatar sådan där bok som jag (och många andra) tänkt på och pratat mycket om sedan den kom ut 2007. Och det lär hennes andra bok, Älskar – hatar, också bli. Började läsa den igår och lyckas knappt lägga ifrån mig den en sekund.

Den här tar sig an ett lika svårt men intressant tema som den förra. Då var det ju ”tonåring som vet att hon ska dö och skriver en lista med saker som hon vill hinna bocka av innan livet tar slut”. En riktig snyftare. Eller snarare hulkare. I Älskar – hatar handlar det om Ellie och Mikey som blir kära i varandra trots krångliga omständigheter: hennes bror är åtalad för att ha våldtagit hans syster. Förutom att den är både gripande och trovärdig så är det en ruggigt bra översättning, tycker jag. Det enda jag har att invända mot är den intetsägande titeln.

Men nog skrivet. Nu måste jag fortsätta läsa.

Bildbevis

torsdag, 29 december, 2011

Så här sorglig var boken jag läste ut igår. Borde byta till vattenfast mascara.

bildbevis

Ge mig mer Lauren Oliver!

onsdag, 28 december, 2011

Den här julen blir det inte så mycket läst som tidigare jular i mitt liv. Inte ens i närheten faktiskt. Tidsbrist osv. Men de få stunder då jag hinner läsa blir desto skönare. Idag fick jag lyxigt nog mer än två timmar för mig själv på tåget på väg till mina svärföräldrar. Passade på att fortsätta på Before I fall av Lauren Oliver, som jag nämnt tidigare.

Åh. Vilken bok. Inte bara bra skriven och väldigt gripande. Den har också ett budskap som jag gillar och känner mig lite upplyft av. Ovanligt. Grejen är att huvudpersonen Samantha är död. Mitt i natten, klockan 00.40 när hon och hennes kompisar har varit på fest, lika vidriga och bitchiga och elaka som vanligt, kraschar de med bilen. Allt blir svart. Det gör fruktansvärt ont. Men nästa morgon vaknar Samantha i sin säng igen. Och inser att dagen då hon dog har börjat om. Hon har fått en chans att göra allting annorlunda – vilket är tur eftersom hon ärligt talat inte är världens mest sympatiska huvudperson. Nästa morgon samma sak. Och nästa, och nästa … Så himla bra plot! Och så ska människan ha skrivit boken på sin blackberry på väg till jobbet på morgnarna. Man blir ju avundsjuk.

Måste läsa mer av Lauren Oliver. Allt. Kanske börjar med Delirium, som förresten kommer på svenska i höst.

Knack, knack

tisdag, 27 december, 2011

knacka-påBästa bokjulklappen i år är Anna-Clara Tidholms Knacka på! Vad häftigt det är när man läser en bok med sin bebis och ser direkt hur bra den funkar, att det finns en tanke som till och med ett så litet barn kan förstå. Jag vågar mig nog på att säg att detta är bästa bebisboken ever! Eller en av de bästa i alla fall.

Knacka på! är redan lite av en klassiker trots att den kom ut första gången 1992. Det är en sådan bok som vi har velat ha länge (skomakarens barn, ni vet), så de senaste dagarna har det lästs och bläddrats i den väldigt mycket. Och det tog bara två sidor innan Maj fattade att hon själv skulle knacka på varje gång vi vände blad och fick se en ny dörr. Lite svindlande. Väldigt häftigt. Och boknördsmammehjärtat svällde så klart i bröstet.

Genialiska Anna-Clara Tidholm har också gjort Ut och gå! och Hitta på! som vi har läst väldigt mycket innan. Och Lilla grodan, som har varit storfavorit här hemma i ett halvår nu.

Ett litet kärleksblogginlägg blev detta …

Dagens

torsdag, 22 december, 2011

dagens2

På redaktionen just nu. Näsdukar, halstabletter och ett litet kap som jag gjorde på Konsum på väg till jobbet: pixiboken Rimma och tramsa av Carin och Stina Wirsén.

Jag brukar alltid gräva i pixilådan som står i kassan i vår mataffär, men hittar sällan något kul. I morse grävde jag lite djupare än vanligt, tack vare tips på Bokunge. Och titta! Där låg den lilla pärlan. Min dotter har just kommit in i den där perioden då en bok kan vara den lilla detaljen som vänder förtvivlat avgrundsvrål till förnöjt pladdrande. Så den här kommer att komma väl till pass.

Fin-mejl

onsdag, 21 december, 2011

Mitt senast skickade mejl: till Lauren Oliver, hon som har skrivit Before I fall.

Känns bra.

Boken, en ungdomsroman, har fått den svenska titeln Resten får du ta reda på själv och kommer i översättning i januari. Har inte hunnit läsa den än, men enligt mina kollegor här är den VÄLDIGT bra. Och VÄLDIGT sorglig. Det blir gråtfest för mig på julledigheten …

Mardrömmen – snart på bio

tisdag, 20 december, 2011

Lionel Shrivers fantastiska (och fruktansvärda) roman Vi måste prata om Kevin ska bli film. Det hade jag missat. Kan bli en riktigt plågsam upplevelse, eller hur? Anar dessutom att den blir ännu hemskare när man själv har barn … Och japp, mycket riktigt, jag fick ont i magen bara av att se trailern. Mardröm. Men Tilda Swinton – åh vad bra hon är.

Förresten, apropå filmer och blödighet. Jag grät floder när jag såg Breaking dawn. Dåligt tecken.

Nostalgi del 238

måndag, 19 december, 2011

voigtJag vet inte hur många gånger i veckan jag suckar och säger nåt i stil med ”Åh, minns ni den där boken XXX? Den älskade jag när jag var liten/halvstor/tonåring. Den skulle vi ha! Finns den inte längre?” Och så kollar jag på Bokrondellen.se som är typ min bästa jobbkompis. Och boken finns så klart inte.

En sådan är Cynthia Voigts serie om syskonen Tillerman. Är det någon som minns? De kom ut första gången mellan 1981 och 1989 (enligt Wikipedia, jag hittar inte så mycket annat om dem på nätet) och jag minns att jag slukade dem en sommar när jag var i elvaårsåldern, i början på 1990-talet alltså. Jag grät floder. Böckerna handlade om fyra syskon som övergavs av sin mamma, på en parkeringsplats utanför ett shoppingcenter om jag inte minns fel, och sen var de tvungna att försöka ta sig till sin mormor som bodde hur långt bort som helst.

När jag ser omslagen nu så ser de ju lite kackiga ut, men jag skulle ge vad som helst för att få läsa om dem. Det var en sån där härlig berättelse med alla klassiska ingredienser. Mycket tårar. En del tonårsproblem i de senare böckerna. Hett lästips om du hittar dem på bibblan!

En annan ungdomsbok jag kommer ihåg hette Guldfiskspråket av Zibby Oneal. ÄLSKADE den. Tyvärr minns jag inte varför …

Ja. Det var dagens lilla dos av nostalgi. Har du några ungdomsböcker du minns och saknar?

Så här ser det ut …

måndag, 19 december, 2011

… när vi ritar en ny Barnposten. Alltså när vi bestämmer hur ett nytt nummer ska se ut och vilka böcker som ska få vara med. Det har vi gjort ungefär hela dagen i dag, ovanligt glada på grund av chokladberget som skymtar där nere till höger. Från vänster Annika, Ulrica och Jane. Jag själv stod bakom ipaden och tog den risiga bilden.

ritatidning