Det är konstigt med tiden, hur den kan gå så snabbt och så långsamt på samma gång. Jag kan inte fatta att jag redan varit här i tio veckor! Samtidigt känns det som att jag alltid har varit här. Barnens Bokklubb känns som hemma och alla människorna här är lite som en extrafamilj. Oj, vad jag kommer att sakna dem! Och själva jobbet också. Att få fördjupa sig i barn- och ungdomsböcker varje dag i veckan, det är inte fy skam, vill jag lova!

Nej, jag gillar verkligen inte att säga hejdå. Man blir så sentimental och gråtig. Och varför ska jag göra det, förresten? Jag kommer ju tillbaka. Jag vet inte när och jag vet inte hur. Men på något sätt, det lovar jag. Jag är varken beredd att säga hejdå till böckerna, klubben eller människorna här på mycket lång tid ännu.

Så so long, allihop. Och tack för den här tiden!

//Ylva, praktikanten