Sommar är inte bara sol, fräknar och sand mellan tårna. Det är en tid för läsning också.

Därför efterlyser vi nu ditt bästa tips på sommarläsning. Vilken bok tar du med dig ut i hängmattan, till sommarstugan, i bilen, i båten, till stranden? Och varför? Vi vill ha tips för både stora och små. Vilka pekböcker är bäst att ta med till parken? Vilken ungdomsroman passar bäst sena sommarkvällar?

Skriv en kommentar med ditt tips, ditt namn, medlemsnummer i Barnens Bokklubb och/eller mejladress. Skriv också vilken bok du vill ha om du vinner: Små grodorna, Sagor om sommaren, Majas lilla gröna, Ensamma på sommarön eller Stora boken om grillat. Vem  som vinner är det slumpen som avgör.

När jag gick på mellanstadiet och en bit in på högstadiet kallades jag för Alfons. Efter Alfons Åberg. Vi var (och är?) tydligen lika. Runt huvud och bruna ögon? Runda öron? Tunt spretigt hår? Ja, jag såg det aldrig själv. Men trots det hängde smeknamnet med, och jag började så småningom att lyssna till det.

Nu är det tyvärr ingen som kallar mig Alfons längre, men ju äldre jag blir desto mer lik honom blir jag. Inte utseendemässigt (där ser jag fortfarande inga större likheter). Inte så mycket personlighetsmässigt heller. Och jag har ingen låtsaskompis.  Men jag ska (alltid) bara…

Vilken barnboksfigur är du lik?

Sitter precis och sammanställer en sida i ett kommande nummer av Läseposten som har titeln ”Författarnas bästa boktips” (där några författare fått välja ut några favoriter i bokdjungeln som de gärna vill tipsa om) och tänker på det här med boktips. Alltså, visst älskar man boktips väldigt mycket, hörni?

Jag gör det i alla fall.

Speciellt när jag får ge boktips själv. Och ännu mer speciellt när någon ger mig en riktigt specifik boktipsaruppgift som jag får sätta tänderna i. Typ: ”Jag skulle vilja läsa en bok om en enbent, dyslektisk, cool kille i nioårsåldern som bor på en farm i Australien och gillar att samla på frimärken och titta på svart-vita stumfilmer. Vilken bok ska jag ta då?” Eller ”Jag vill läsa en hästbok men det ska inte vara en tjej i huvudrollen och hon ska inte få hästen på slutet och det ska gärna vara hårdrock inblandat på ett hörn också. Och kanske kan den utspela sig i Afrika?” Jag får en kick av sådant. Just i de här fallen skulle jag visserligen inte bara få en kick, utan också grått hår och djupa rynkor i pannan, men ni fattar grejen. Det är ju så fantastiskt fint när man träffar rätt! Och tipsar om en bok som passar läsaren perfekt.

Min bästa boktipskick genom tiderna var när jag skickade en bok till min pappa med en lapp där det stod:”Pappa! Jag har aldrig tjatat på dig om att du ska läsa böcker, för jag vet att du inte gillar det riktigt, men den här! Den här! Läs den bara, okej? Du kommer tacka mig sedan.” Tre dagar senare ringde min pappa och grät i telefonen. Han älskade boken mer än han älskat någon bok innan. (Det var förresten Italienaren, av Sven Olov Karlsson. Läs den. Förtvivlat bra!) Jag blev så boktipsnöjd av pappas reaktion att jag inte återhämtat mig än, fast det är flera år sedan.

Har du någon lyckad boktipsberättelse att dela med dig av? Eller någon mindre lyckad? Gör det gärna! Jag vill verkligen veta. Det ingår nämligen också i min boktips-kärlek, att få höra andra berätta om hur böcker de tipsat om hittat fram till exakt rätt läsare.

Det skulle handla om Jonatan och börja vid stupet. Precis när Karl hoppar med Jonatan på ryggen och ropar ”Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset!”. Där på andra sidan i Nangilima skulle en ny historia om bröderna Lejonhjärta börja. Och kanske skulle den sluta med ännu ett stup, ett språng ut för en klippa, mot en ny efter-döden-efter-döden-efter-döden-värld. Kanske skulle den heta Nangisola, kanske Nangimena. Kanske något helt annat.

Ja, om jag skulle delta i vår novelltävling vill säga. Då skulle jag skriva en ny version av bröderna Lejonhjärta, den här gången i Nangilima. För det är liksom det som är meningen. Man ska ta en person i någon av följande böcker: Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren, Harry Potter-serien av J.K. Rowling, I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell, Twilight-serien av Stephenie Meyer eller En prinsessas dagbok-serien av Meg Cabot. Skriva en novell utifrån den personen, antingen i originalmiljö eller i en helt ny miljö. Nutid, dåtid, framtid – du bestämmer. Och sen skicka in den till oss via det här formuläret.

Då är du med och tävlar i årets kanske bästa novelltävling. (Med chans att vinna en digitalkamera och bli publicerad i Läseposten.)
Läs mer här: www.barnensbokklubb.se/novelltavling

Frågor på det!?

Idag är det HÖGTIDSSTUND. Höstens böcker 2010 har landat på mitt bord. Det vill säga katalogen där ALLA böcker som kommer ut i höst är samlade: barnböcker, fakta, vuxen, allt!

Jag öppnar denna nästan sexhundra sidor (!) tjocka katalog och börjar blädderläsa. Fjorton debutanter inom barn- och ungdomsbok: sagor, detektiver, synvillor, allvar, om tjejers utsatthet, lättläst, brev till månen, fakta om is, etcetera, etcetera … Jag ser också till min stora glädje att Loranga, Masarin och Dartanjang kommer ut som seriebok! Så roligt för alla barn som inte orkar läsa originalet! Och en ny Alfons! Om jag kunde drömma kommer ut som grafisk roman och Johanna Thydells tredje ungdomsbok, Ursäkta att man vill bli lite älskad kommer också. Hösten ser verkligen lovande ut.

Vi i redaktionsrådet läser redan högvis med det som kommer ut i höst, i manusform. Hoppas att vi snart ska bestämma oss för vilken läsplatta vi ska investera i, så slipper jag släpa hem manus en masse, dag ut och dag in!

Idag smäller det, hörni! Det är dags för fotbolls-VM. I flera, flera veckor framöver kommer det att vara fotboll var man än tittar. Det tycker vissa (jag) är fantastiskt. Andra inte. Men oavsett vad man tycker om det är det kul att testa sig själv, det vet man ju sedan gammalt!

Klicka HÄR för att komma till vårt fotbollsquiz, läsa mer om regler du behöver kunna, se vilka fotbollsböcker vi samlat ihop och lite till.  Hur mycket kan du om världens populäraste bollsport?

I morse vaknade min son strax efter fyra och tyckte det var dags att gå upp. Det tyckte inte riktigt jag, så vi kompromissade lite. Vi la oss i soffan och kollade på film. Det här är en av våra favoriter just nu:

Så himla perfekt för små barn det här (typ 1,5-2 år), när en snäll bilderbok blivit film, men behållit sitt långsamma sagotempo. Inte ett enda flimrigt snabbt klipp så långt ögat når. Positivt både om man 1. Skulle råka få en släng dåligt samvete för att man låter sitt barn titta på tv istället för att vara ute och leka med kottar/leka stimulerande lekar/öva pedagogiska grejer, och 2.Själv skulle råka vara lite trött och allergisk mot snabba flimriga klipp för att klockan är fyra på morgonen.

Förutom Småfilmerna om grisen Benny och Fia och alla hennes djurvänner funkar också Snuttefilmerna med Simons anka och Nelly packar som favoriter hemma hos oss. Och Pingu! (Fast inte Pingu så där tidigt på morgonen. Han är för skränig med sitt himla NJÖT-NJÖT-ande.)

Vad har ni för favoriter?