Den 25 februari i år uppmärksammade jag en artikel i Aftonbladet som hade följande rubrik: Glöm alfabetet, läs högt för barnen.

Intressant och provocerande rubrik, eller hur? Efter lite efterforskningar visade det sig att den hörde hemma i en brittisk undersökning där forskare från The Millennium Cohort Study följer 19 000 barn födda i början av 2000-talet fram tills de fyller 11. Undersökningen, som har pågått ett antal år redan, visar att de barn som regelbundet får sagor höglästa för sig utvecklas snabbare och bättre än andra barn.

Sue Palmer, en av de brittiska experterna inom området barns utveckling, menar att barns inlärning i princip helt och hållet grundar sig på mänsklig interaktion. Studien visar också att de barn som lär sig alfabetet och att räkna tidigt inte har någon fördel av det. Andra barn hinner i kapp när de börjar skolan.

Treåringar som dagligen får höra berättelser ligger vid skolstart i genomsnitt 2,8 månader före sina jämngamla inom området kommunikation och språk. Och att lyssna på berättelser verkar också stimulera andra förmågor – i matte ligger de i snitt 2,4 månader före i utvecklingen. Försprång de behåller livet ut.

Om detta stämmer så handlar barns inlärning och utveckling i princip bara om INTERAKTION. Ända från start. Tiden med en baby ska tillbringas med att vagga, bära, kittla, skratta och prata med sitt barn. Före 18 månaders ålder uppfattar barn inte något av det de ser till exempel på en bildskärm; de bara stirrar. Tittut däremot, är interaktion på hög nivå!

”Om du vill att dina barn ska bli begåvade så ska du berätta sagor för dem. Om du vill att de ska bli mycket begåvade så berätta ännu fler sagor för dem”, är ett ofta använt Einsten-citat. Så här många år efter hans död vet vi att den klyftige Albert Einstein visste vad han talade om.

God högläsning!