Läste med stort intresse en artikel i DN kultur 27 december kring barnboksfigurer och alla prylar runt dessa.
Problematiken om hur vissa barnboksfigurer ibland hamnar långt från sitt sammanhang och att man också tidvis tappar bort kvalitén i kringprodukterna instämmer jag i. Det som däremot kunde komma fram mer tydligt i artikeln är upphovsmännens/kvinnornas eget ansvar för vilka beslut de fattar. Jag tror att hela branschen skulle vara betjänt av en diskussion och ökad kunskap kring varumärken och hur man vårdar dessa. I dagsläget verkar det som, man i vissa fall, varken kan, vill eller vågar ta den diskussionen för att man är rädd att uppfattas som enbart kommersiell men det leder precis till det man är rädd för – nämligen urholkning av barnbokskaraktären.
Däremot vill jag hävda att välgjorda dockor, mjukisdjur, spel, pysselböcker, filmer, teater, parker med tema osv snarare kan förstärka och fördjupa upplevelsen av en älskad barnboksfigur. Att en sidoprodukt är så attraktiv att den gör att barnet hittar en ny bok/författare ser jag inte som något problem, det är snarare tvärtom bara bra att man kan hitta olika vägar in i litteraturen. Jag tror också att det finns många exempel på att man först sett en film eller teater och sedan väljer att läsa boken. Likaså att barn efter att ha läst en bok gärna vill leka vidare om det man har läst och då kan ta hjälp av t.ex. dockor eller mjukdjur. I dagens samhälle vill både vuxna och barn ha en dialog och vara interaktiva i det de gör, det är stor skillnad på hur det var förr när barnen skulle sitta still och passivt lyssna på vad de vuxna sa. Förr hette det ” bara titta, inte röra”. Idag är vi snarare i ett samhälle där vi säger till barnen ”titta och rör”. Den utveckling tycker jag att vi ska bejaka snarare än att drömma oss tillbaka till svunna tider.
På Barnens Bokklubb märker vi att våra medlemmar uppskattar när vi har paket som passar ihop. För barnen är en bok tillsammans med en leksak som passar bokens tema och som man kan leka vidare med på egen hand oftast mycket uppskattad, och det är precis vad vi vill att böcker och läsning skall vara, en naturlig och självklar del av leken och möjligheten av att vara barn.
Gott slut och Gott Nytt år
Nu börjar det bli lite ont om tid för er som inte har köpt alla julklappar än. Otroligt nog är jag helt klar med min shopping – och inte helt förvånande så blir det många hårda, blädderbara klappar i år. Igen. En bok som jag inte kommer att ge bort, men som är superdupertoppenbra och verkligen borde ligga under alla julgranar är den här:
Min kollega har gjort en spaning. Under 2010-talet är det prickiga inlagor som gäller. Särskilt prickigt blir det i kokböckerna – se till exempel Johanna fixar fest och Barnens bästa fest – men även två av våra kommande huvudböcker (fortfarande hemligt vilka) och en rad bilderböcker har prickiga inlagor.
En tjänst av något slag
När Barnkonventionen fyllde 20 år förra året gav bilderboksskaparen Pernilla Stalfelt ut boken Alla barns rätt. I boken förklarar Stalfelt konventionens grunder utifrån barnens perspektiv. Det är en lika delar rolig som allvarlig bok, och oerhört viktig.
