Det märks att det är mellandagar och ledighet i omlopp fortfarande, för det är ta mig tusan nästan omöjligt att få tag i folk som man behöver få tag i nu för tiden! Varenda litet mail man skickar iväg besvaras med ett snabbt ”Jag är på julledighet och går inte att få tag på, so long sucker!” (i ungefärliga ordalag). Men, men, det går bra att få saker gjorda ändå har det visat sig. De senaste dagarna har vi kläckt ungefär tusen (i ungefärliga siffror) bra idéer till tidningen och webben i framtiden. Min favorit just nu: Att alla ni ungdomar som är medlemmar i framtiden ska kunna skicka in era egna dikter, noveller, krönikor och allehanda texter hit, så att de direkt kan publiceras på vår webb. Och kommenteras av alla som läser dem. Som en skrivarlya på nätet. Visst vill ni väl det? Visst?

Tänkte väl.

Det är märkligt hur fort julen är över. Alla måsten, alla klapparna, all maten, alla släktkalasen. Plötsligt står man där och så är året som varit på väg in i ett nytt. På Barnens Bokklubb avslutar vi julen och 2009 med mellandagsrea - massor av bra böcker till bra priser. Passa på och fynda!

Jag älskar att arbeta med böcker, och det är lika roligt varje gång att få se vilka trender och idéer som gäller den kommande säsongen. Nu har det varit fullsmockat med vampyrer ett bra tag och vissa påstår att nästa trend är varulvar. En av vårens ungdomsböcker, Beautiful Dead, Jonas bok*, handlar i alla fall om döda ungdomar som inte får ro förrän deras dödsorsak blivit klarlagd …

Några gånger om året träffar vi på redaktörer barnboksförlagen och går igenom det nya som är på gång. De senaste veckorna har vi fått se många av de böcker som kommer ut i vår, och jag blir lika fascinerad varje gång över alla  olika teman: Ibland kommer det böcker om ämnen man aldrig skulle kunna drömma om. Ibland kommer det nya böcker på gamla teman. Och ibland vackra böcker och ibland roliga och … crazy … och så vidare …

En rolig titel som kommer ut i vår är Per Bengtssons och Oscar Ekmans Bästa testboken*, en bok som för alla som gillar att testa sig själv, sina kompisar, föräldrar och syskon. Man kan till exempel spå sig själv, avslöja kompisar som ljuger och ta reda på vad man hör till för slags familj. En måste-ha-bok!

En tokrolig faktabilderbok som kommer i vår är Djurens ABC: En ska inte vara med* av Anna Ribbing med bilder av Mia Nilsson. Det är en annorlunda bokstavsbok med djur som huvudtema. Det finns fem djur på varje bokstav, och tanken är att barnen ska gissa vilket av dessa djur som ska bort. Och det som ska bort är ett djur som inte finns på riktigt – till exempel snorkråka, husdjur eller gunghäst … Skojigt värre!

Och det kommer många fler härliga böcker för olika åldrar: i maj kommer nästa LasseMajas detektivbyrå: Campingmysteriet* och i mars kommer en ny ungdomsroman av en av mina favoritförfattare, Sonya Hartnett (som vann priset till Astrid Lindgrens minne 2008)  ut med romanen Fjäril*.

*Huvudbok våren 2010.

Insåg precis att jag visst bara jobbar en liten timme till, och sedan går jag på julledighet i en hel liten vecka, och JAG HAR INTE TÄNKT UT VAD JAG SKA TA MED MIG OCH LÄSA!

(Hej i-landsproblem, säger du. Just det, säger jag.)

Tur för mig att jag råkar arbeta på en plats där böcker inte direkt är någon bristvara. Sitter nu och väger mellan Ally Kennens Dårhus, som jag inte hunnit läsa ännu, men verkligen längtar efter, och Katarina Kieri & Per Nilssons I det här trädet, som kommer att vara huvudbok i Läseposten för 13 år och uppåt i januari. Den verkar så bra att jag nästan är rädd för att läsa den. Man vill ju inte bli besviken, liksom.

(Ta båda ditt pucko, säger du. Okej då, säger jag.)

God jul!

Jag gillar siffror. Inte att addera, subtrahera, multiplicera eller dividera dem.  Jag gillar att jämföra dem. Statistik är kul, riktigt kul när man hittar rätt siffror. När man lär sig att se sammanhang. Statistiknörd som jag är tillbringade jag delar av söndagskvällen på wii:s hemsida (inte Nintendokonsolen Wii utan World Internet Institute). Hittade massor av intressanta siffror. Bland annat att nästan 90 % av alla barn i skolåldern, från nio år och uppåt dagligen söker information på nätet. Att redan vid fem års ålder har hälften av alla barn börjat använda internet.  Att spela spel, titta på film och leta upp information på datorn är lika självklart som att titta på tv tillsammans för de flesta barnfamiljer. Siffrorna visar också att du har hittat till vår blogg. Det gillar jag. Nästan lika mycket som siffror.

PS! Nu var det ju så att jag satt och jobbade lite i söndags. Jag brukar faktiskt inte läsa webbrapporter på fritiden. Inte ofta i alla fall.

PS2! Skicka ett julkort från barnensbokklubb.se/julkalender idag!

Tro mig när jag säger det här (jag har ta mig tusan scannat av hela bokmarknaden sedan jag fick barn för snart ett år sedan): Det här är den finaste fylla-i-boken om barnets första år som finns att få tag på just nu. Älskade barn – de första åren (Li Söderberg & Katy Kimbell, Normal förlag) är så snyggt formgiven och så fint illustrerad att man blir en smula lycklig i själen av att titta i den. Plus att den är skönt befriad från allt vad stereotyper heter – den här boken passar alla barn och föräldrar oavsett kön, etnicitet, ålder, trosuppfattning och familjekonstellation. Den räcker rätt långt upp i åldrarna också, det är inte bara ”Första Tanden” eller ”Första Skrattet” som gäller. Här kan man också fylla i ”Typiskt mig när jag är 4 år” och ”Mina favoritböcker” och annan livsviktig information om barnet när det blivit lite äldre.

Nu ni, nu ska här fyllas i!

Idag behöver man knappt förklara för någon vad facebook är. Alla finns där – privatpersoner, artister, författare och företag. En snabb sökning på ”böcker” ger mig en lista på närmare 750 grupper. Allt från grupper för människor som hatar böcker till folk som vill recensera, köpa och byta böcker. Men varför går man med i en facebook-grupp? För att visa för omvärlden vad man gillar och ogillar? För att hitta en mötesplats för likasinnade? För att delta i en diskussion? Eller en kombination av alltihop?

Min farmor, vid tillfället 91 år gammal, bad mig att förklara vad det där ”fäsbock” var för något. Det var inte helt lätt. Farmor hade inga som helst referensramar – varken vad gällde datorns tekniska möjligheter eller grundtanken med ett community. ”Är det inte bättre att man pratar med varandra medan man ser varandra i ögonen” undrade farmor. ”Jo, men om man inte kan det då? För att man bor långt ifrån varandra eller inte har tid att ses. Då är det väl bättre att man pratar med varandra på nätet än att man inte pratar alls?”. Det höll farmor med om.  Fast helt övertygad var hon inte.

Vår Facebook-grupp Barnens Bokklubbs vänner har över 200 medlemmar från landets alla hörn och kanter. Gruppen är vår chans att mötas, att kommunicera, visa vad vi gillar och ogillar. Så gå med du också!

Sitter och läser korrektur på ett kommande reportage i Läseposten. Vampyrfeber har vi kallat det, men det ordet räcker inte ens när man vill beskriva hur läget är i bok- och filmvärlden just nu. Det är ta mig tusan vampyrer precis överallt!

Till just den här texten (som handlar om vampyrer i allmänhet och Stephenie Meyers vampyrserie Twilight i synnerhet) intervjuade jag en trettonårig tjej som verkligen fastnat för det här med vampyrer. Hon hade precis varit och sett den andra Twilightfilmen, New Moon, och var helt uppspelt. ”Bättre än ettan!” sa hon.  Hon tyckte inte det var det minsta konstigt att Stephenie Meyers vampyrer gjort succé över världen.  ”Twilight är lätt att känna igen sig i, trots att den handlar om vampyrer. Huvudpersonen Bella är rätt vardaglig, lite klumpig och inte speciellt cool. Lätt att identifiera sig. Och ändå blir den helt perfekte vampyren Edward kär i henne, och gör precis allt för henne. Han är snäll, supersnygg och väldigt beskyddande. Klart man gillar det!”

Själv känner jag mig beredd att köpa hennes resonemang, men tycker också att det kanske kan räcka en stund nu. Det gör mig liksom ingenting om vampyrerna känner för att ta en paus snart och kanske kan tänka sig att lämna plats i bok- och filmvärlden för några andra sköna karaktärer. Troll? Vättar? Nedfallna änglar, kanske? Vanliga människor, rent av?

Jag är öppen för alla förslag.