2 september, 2010
Igår var jag och lyssnade på ett föredrag med fem av våra största dagstidningars kulturchefer; SvD, DN, Aftonbladet, Expressen och TT-spektra (ja, det är ju ingen tidning förstås). Kvällens ämne handlade dels om varför barnlitteraturen är så styvmoderligt behandlad i media (läs ointressant) och dels vilka krav tidningarnas redaktörer ställer på sina recensenter vad det gäller estetik, berättarteknik, språk, samspel bild/text, bildteknik etc.
Hörsalen på SBI (Svenska Barnboksinstitutet) var knökfull. Ungefär en halvtimme för sent kom äntligen dessa hett eftertraktade föreläsare. Men – sen följde två timmars ganska lam och föga ny diskussion. Publiken ifrågasatte både den ringa mängd barn- och ungdomsböcker som recenseras i pressen och urvalet, vilket var helt relevanta frågor iofs. Sedan fortsatte diskussionen om kritikerna skriver annorlunda om barnlitteratur jämfört med vuxenlitteraturen? Och självklart är det så! Ingen har väl någonsin läst en recension av en vuxenbok där det t.ex. står: ”Den här boken passar särskilt bra till 35-åriga män som gillar motorcyklar” eller ”Den här romanen kan med fördel läsas av 52-åriga hemmafruar som gillar ryschpysch!”
Tyvärr tog debatten lite formen av gnäll och försvar. Många av virtuoserna i barnboksbranschen var upprörda över att barn- och ungdomslitteraturen får för lite plats i media och medierna gick förstås till försvar. Lite spännande var frågan varför vi vuxna får läsa om allt mellan himmel och jord, medan mycket som skrivs för barn är tillrättalagt. Är det i uppfostringssyfte? Frågan om varför det inte finns nakna barn i bilderböckerna längre (på 60- och 70-talet fanns det både här och där) är självklart också värd att fundera över. Är det ett uttryck för dagens nymoralism?
Det hade också kunnat bli en intressant diskussion på frågan om förlagen censurerar författarna (apropå artikeln i tidningen Vi läser skriven av Pia Huss) – men tiden var för knapp. Tyvärr.
Slutledning: Lite skumvirvlar på en välanpassad yta. Men ett lovvärt försök av SBI att få igång en intressant diskussion. På den igen!

Postat i Annat, Annika Nasiell | Inga kommentarer »
1 september, 2010
Några gånger om året har vi som jobbar på Barnens Bokklubb en gemensam boklunch. Det innebär att alla har läst samma bok (alltid en huvudbok) som vi sedan livligt diskuterar*
medan vi smaskar i oss lunchen. Vad handlar boken egentligen om? Vem berättar historien? Ser man berättelsen som en slags film? Hur skulle du beskriva boken för någon som inte läst den?
Det brukar bli en både högljudd och spännande pratstund. Idag diskuterade vi ungdomsromanen Den gröna cirkeln, som är huvudbok i tonårsgruppen just nu. I min recension i Läseposten skriver jag bland annat:
”Det här skulle kunna vara en framtidsberättelse om hur det ser ut efter miljöförstöring och global uppvärmning. En slags mörk science fiction, samtidigt som det är en viktig och bra ungdomsroman om förälskelse, vänskap, svek och hjältemod. Berättelsen slukar mig snabbt med hull och hår – jag lär känna ungdomarna, särskilt jaget, Judit. Jag tycker om dem och lider med dem och sympatiserar med dem och hejar på dem. När boken är slut vet jag att jag kommer att sakna Dinah, Gabriel, David och Judit. Jag kommer att fortsätta tänka på vad som hände dem sedan. Det här är en bok som kommer att tala om sig, det är jag säker på.”
*Diskussionen utgår ifrån den välkända författaren Aidan Chambers samtalsmodell som han bland annat beskriver i sin bok Böcker inom oss.

Postat i Annika Nasiell, Böcker | Inga kommentarer »
1 september, 2010
Äntligen! Novelltävlingen är avgjord. En vinnare är korad.
Vi hade alla våra egna favoriter, var och en sin självklara vinnare. Trots det lyckades juryn enas om en novell som stack ut lite extra, som hade både språket, fantasin och en röd tråd. Mer kan och vill jag inte avslöja. Jag vill ju inte förstöra överraskningen för vinnaren (och de nio andra som blir publicerade med ett hedersomnämnande på webben.)
I Läseposten nr 12 kan du läsa hela vinnarnovellen med juryns motivering. Där och då kan du också läsa om alla andra superfina noveller.
Så håll ut! Det är värt väntan. Jag lovar.

Postat i Nyheter, Sofie Olsson | Inga kommentarer »
31 augusti, 2010
Som den boknörd jag är, funderar jag redan på vad jag ska läsa för bebisen som jag just nu har på jäsning i magen. Trots att den troligen inte kommer att titta ut förrän om sisådär fyra månader. Men bäst att börja i tid, eller hur?
Därför hajar jag till när jag hittar ett gammalt blogginlägg om att skippa de traditionella barnböckerna – och läsa klassiker för sin bebbe istället. Funkar precis lika bra, hävdar bloggaren. Bebben fattar ju ändå ingenting de första månaderna utan är mest ute efter myset och mammas eller pappas lugna röst. Han tipsar om Laurence Sternes tegelsten Tristram Shandy eller författare som Italo Calvino, George Orwell och Pablo Neruda. Tunga klassiker som en nybliven förälder äntligen kan ta sig tid att läsa. Melodiskt, oförutsägbart och lekfullt ska språket vara. Och bort med sex, våld och materialism.
Jag själv, som dessutom gärna vill utesluta mansgrisighet och gubbighet ur mitt framtida barns bibliotek, håller inte riktigt med. Visst, grafiskt våld och heta sexscener kanske inte är optimalt. Men det finns ju faktiskt många bra, moderna och KVINNLIGA författare som man också kan välja för att roa sin lille klimp. Om man nu av någon anledning skulle ha något emot alla underbara, färgglada och fantasifulla barnböcker som finns att välja mellan i dag. Och det har inte jag.
Vad säger ni – ska bebisar hålla sig till pekböcker eller kan man lika gärna börja med klassikerna direkt?

Postat i Annat, Lisa Jannerling, Om läsning | Inga kommentarer »
26 augusti, 2010
Igår, när hela Barnens Bokklubb var på konferens, satt jag som på nålar och vänt
ade på att få höra den stora nyheten: vem är det som ligger bakom pseudonymen Hans Koppel? Hans två (vuxen)romaner Vi i villa och Medicinen är två riktiga små guldkorn. Vansinnigt roliga och snyggt skrivna. Och igår skulle det alltså avslöjas.
Gissa om vi på redaktionen blev glada när vi fick höra att det är suveräne barnboksfavoriten Petter Lidbeck som är Hans Koppel! Nu har jag, som inte har läst hans barn- och ungdomsböcker än, mycket mer läsning att se fram emot än nya vuxenboken Kungens födelsedag.
Här hittar du alla Lidbeck-böcker du kan köpa genom oss!

Postat i Böcker, Författare, Lisa Jannerling, Nyheter | Inga kommentarer »
24 augusti, 2010
Tänk dig universitetsföreläsningar, tentor och hemläxor i ämnet Harry Potter. Det brittiska Durham university erbjuder nu en kurs med namnet Harry Potter and the age of illusions för sina studenter. Ett 70-tal har redan anmält intresse för kursen, som kommer att ”att sätta de populära böckerna i sin sociala, kulturella och pedagogiska kontext, samt att förstå anledningarna till bokseriens framgångar”. Kursen ska också utifrån böckerna utforska frågor som fördomar, intolerans, grupptryck, gott medborgarskap och vuxenvärldens ideal.
Man får alltså tyvärr inte lära sig att blanda trolldrycker eller att försvara sig mot svartkonst. Men visst är det spännande? Läs mer i The Guardian.
Skulle du kunna tänka dig att gå en Harry Potter-kurs?

Postat i Nyheter, Sofie Olsson | 3 kommentarer »
23 augusti, 2010
Gillar du vampyrer? Älskar du Bella och Edward och alla de andra i Twilight-böckerna? I så fall kommer kanske den här informationen att uppröra dig! Läste nämligen häromdagen i Dagens Nyheter att det nu blivit dags att attackera och förlöjliga Twilight-filmerna.
Det är inte ovanligt att det görs parodier på berömda böcker och filmer. Det tydligaste filmexemplet kanske är Mel Brooks alla ”Det våras …-filmer”, som är knasiga kopior på gamla västernfilmer och Hitchcocks skräckfilmer.
För några år sedan kom parodier på böckerna Sagan om Ringen, Härsken på ringen, och Bilbo som fick titeln Bimbo!
Och nu kommer det alltså en film som enligt Dagens Nyheters Mårten Blomqvist mest ägnar sig åt att attackera Twilight-filmerna. Han tycker inte att den är särskilt bra. Så här säger han bland annat: ”Vampyrer suger koncentrerar sig på att attackera Twilight-filmerna. Bella Swan blir Becca Crane (Trana), gudomliga vampyren Edward Cullen blir Edward Sullen (Dyster). När Becca kommer till småstaden dit hon flyttar för att bo med pappa stannar kameran till vid skylten med stadsnamnet. Alla ska hinna se att staden Forks blivit Sporks.”
Här kan du läsa hela artikeln.
Vad tycker du om parodier på populära filmer?

Postat i Annika Nasiell, Film | 1 kommentar »
17 augusti, 2010
I Läseposten 10 berättar några medlemmar om vad de helst läser. Mona El Hani, 11 år, gillar bokserier. Det började med LasseMaja, hon har läst alla böckerna i serien flera gånger, och nu läser hon en serie som heter Dalslands-deckarna. Leo Olofsson, 12 år, läser bara klassiker. Karolina Hård, 15 år, diskuterar gärna böcker hon läst. Att läsa är ganska ensamt, men när man pratar med någon annan som läst samma bok blir det en gemensam upplevelse, menar hon.
Jag personligen betar av någon klassiker då och då, men läser helst romaner med ett uns av sanning. När man väl får tid att läsa (vuxenböcker) vill jag gärna lära mig något på kuppen.
Vad läser du helst? Och varför?
Två av alla som kommenterar vinner en bok, utvald efter ålder och favoritgenre.

Postat i Om läsning, Sofie Olsson | 18 kommentarer »
16 augusti, 2010
Första gången jag läste Sagan om ringen var i början av 70-talet. Jag älskade den omedelbart bums. Jag har alltid älskar sagor av alla de slag – folksagor, konstsagor, fabler, skrönor, berättelser – skrivna eller muntliga. Det började med Prinsessan på glasberget som pappa berättade för mig när jag var liten, och sen har det fortsatt.
Andra gången jag läste Sagan om ringen hade trilogin fått en väldig hausse – det var sent 80-tal eller möjligen tidigt 90-tal. Jag läste böckerna högt för min dåvarande käresta. Det var uppskattat av honom och härligt för mig att läsa böckerna högt – jag fick höra dem och fick också ett nytt förhållande till figurerna i böckerna. De blev mina nära och kära vänner.
Tredje gången plöjde jag dem i pocketform på en strand i Grekland i början av 2000-talet. Den omläsningen gick ganska smärtfritt förbi.
Nu lyssnar jag på den nya, fullkomligt briljanta översättningarna av Erik Anderssons sakprosa och Lotta Olssons välklingande verser. It’s pure magic! Jag hör böckerna som om det vore första gången! Så fantastiska och nyskapande som i den här översättningen har de inte varit förut och uppläsaren Jan Waldekranz läser med bra röst. Åke Ohlmarks gamla översättning måste begravas djupt.
Läs den ALDRIG i den gamla översättningen!

Postat i Annika Nasiell, Böcker | Inga kommentarer »
12 augusti, 2010
Under alla år har jag varit en storläsare, och man kan titta i min bokhylla för se vad jag varit intresserad av – men under senaste åren har jag insett hur mycket jag påverkas känslomässigt – och tankemässigt av vad jag läser.
Första gången jag funderade över detta var när jag i en period läste mycket böcker som handlade om barn som for illa på olika sätt (det började med Pojken som kallades det). En kompis frågade mig hur jag orkade läsa alla dessa hemska böcker när jag vid något tillfälle berättade om en bok som hade gripit tag i mig alldeles särskilt ( Ingen riktig mamma). Mitt svar var nog högst svävande vid det tillfället men det satte ingång en del funderingar.
Nu i sommar inför semestern då jag skulle ladda upp med böcker tänkte jag mycket på att det inte fick vara för sorgliga och tunga böcker utan tvärtom roliga, lättsamma och lagom engagerande böcker för att säkerställa att jag också skulle vara rolig och lättsam under semestern… Jag vet att när jag läst böcker som handlar om problem i äktenskapet och hopplösa äkta män – tittar jag också på min man i sängen och funderar mer på hans eventuella brister än alla hans goda sidor. Läser jag en mer romantisk och kärleksfull bok så nog blir jag också mer kärleksfull och romantisk och så fortsätter det på olika sätt beroende på ämne.
Efter att ha avslutat semestern och också analyserat vad som blev bra respektive dåligt med den, kan jag konstatera att min strategi verkar fungera då min man konstaterade att han tyckte att årets semester var mycket lyckad och jag måste hålla med!
Postat i Charlotta Schenholm | Inga kommentarer »