Jag har många kompisar som hellre läser ungdomsböcker än vuxenböcker. Twilight-böckerna diskuterades tills jag fick rysningar, feber och astmaattacker så fort jag hörde namnen Bella och Edward. (Nej, jag har inte själv läst dem.) (Och, ja, jag veta att jag borde.) Boktjuven, Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket, Bara inte du. Listan kan göras hur lång som helst. De kan inte få nog av allt det där stora, starka, svarta och svåra.
Nu visar det sig att mina vänner inte är ett dugg unika. Enligt Los Angeles Times, bland annat, är det trendigt att läsa ungdomsböcker som vuxen. Medan bokförsäljningen i stort dalar, går ungdomslitteraturen uppåt. I USA med mer än 30 %. Los Angeles Times kallar dem ”crossover”-böcker. Böcker som tilltalar både vuxna och ungdomar. Bland annat nämns Maggie Stiefvaters Frost, som finns i Läseposten 4, som en riktig ”crossover”-succé.
Förut lästes ungdomsböcker bara av vuxna med ett syfte. Bibliotekarier, lärare, föräldrar och sådana som vi här på bokklubben. Orsakerna till att ungdomsboken numera ligger på var mans (och kvinnas) nattygsbord är många. Men den märkbart största är att många barn- och ungdomsböcker filmatiseras, svulstiga Hollywood-produktioner som appellerar till såväl gammal som ung, vilket ökar intresset för boken.
En annan, och den anledning jag själv gärna skriver under, är ju att ungdomsböcker i många fall är bättre än vuxenböcker. Rakare, renare och inte så onödigt svåra att traggla sig igenom.
Kul att fler och fler upptäcker det!
Det är sällan skräck visualiseras så starkt i svensk och nordiska bilderböcker, men förra året bröts den snälla trenden. Ett ganska stort antal bilderböcker visade en parad av otäckingar i bild. Den allra läskigaste var 
Mumintrollet mötte läsarna för första gången i boken ”Småtrollen och den stora översvämningen” 1945. I år fyller han 65 år och firas runt om i världen med utställningar, filmer, serier och nyutgåvor.
Att läsa mycket och ofta är ju bra, det är de allra flesta överens om. Men kan läsningen bli en last, ett måste, ett beroende som vilket som helst? En artikel i tidningen 
Över falukorven och makaronerna, under täcket, på grusvägen mot skolan, hos frisören, på toaletten. Jag läste överallt, hela tiden. I mellanstadiet tillbringade jag mer tid i böckernas värld än i min egen. Visst tjatade mamma på mig ibland. ”Snälla Sofie, läs inte när vi äter.” Men hon uppmuntrade min läsning. Köpte böcker, anmälde mig till bokklubbar och lät mig tillbringa helgerna på biblioteket.
När 40 st barn i åldern 2-5 år kiknar av skratt åt Den vilda bebin blir man som vuxen lika uppspelt som barnen och dras med in i fantasin. Jag och en kollega har precis varit på Dockteatern Tittut i Stockholm och sett deras senaste barnpjäs Den vilda bebin och Mamman. Pjäsen bygger förstås på Barbro Lindgrens bok.